tja allihpoa jag sa ju att jag skulle försöka blogga mer så nu gör jag det ja jag vet inte vad jag ska skriva det finns lixom inte så mycket att skriva om jag har inte gjort så mycket joo jag var i skolan men det är inte så stor nyhet det är ju typ alla men inte dom vuxna så klart jaja jag kan skriva en rolig historia:

Lille Nisse svarar i telefon:
- Nä, mamma är inte hemma.
- Din pappa då?
- Nä, bara min syster.
- Hämta henne då, är du snäll.
Därpå följer en stunds prassel, stönanden och buller innan Kalle återkommer:
- Jag kan inte få upp henne ur vaggan.

jag kan ta en till:


I går tog vår elva månader gamle son sina
första 25 steg.
- 25?
- Ja, han ramlade ner för trappan!
en till:

Oscar ber sin dagisfröken hjälpa honom att ta på sig sina stövlar innan han ska gå ut i kylan. De är jättebesvärliga att ta på och fröken måste verkligen göra världens ansträngning för att utföra uppdraget. När äntligen stövlarna sitter på så säger Oscar:
- De sitter på fel fot!
Fröken tror inte sina ögon när hon konstaterar att det är som Oscar säger, stövlarna sitter fel. Hon drar som en dåre i tre minuter för att ta av dem och börjar om med en superansträngning för att sätta på dem igen.
Då säger Oscar:
- Det är inte mina stövlar!
Fröken andas djupt och lägger locket på känslorna för att inte skada lille Oscar som tittar på henne med fiskblick.
- Ok, säger hon, vi tar av dem då! Och sätter igång med samma träning som tidigare. Varför sa du inte det tidigare? frågar hon när hon är klar.
Oscar svarar då:
- Det är inte mina stövlar, de är brorsans, men mamma vill att jag ska ha dem!
Fröken börjar gråta och, mycket behärskad fast bestämd, sätter på stövlarna en tredje gång. Sedan lyfter hon Oscar, sätter jacka på honom, halsduk och frågar:
- Var är dina vantar?
Och Oscar svarar:
- Jag la dem i stövlarna!


en till det får bli den sista:

Det var en pojke, vars pappa hade sagt till honom att när man blev kissnödig skulle man säga att man måste slå en drill. Pojkens mamma var emellertid en mes och tyckte inte om detta så hon sa till pojken att han istället skulle säga:
- Jag måste sjunga.
Mamman och Pappan åkte sedan utomlands så pojken fick sova hos sin mormor. En gång vaknade han mitt i natten och sa:
- Mormor jag måste sjunga!
- Nej, nej min lille vän du får allt vänta till i morgon!
- Men mormor...
- Inga men!
- Men jag är jättesjungnödig!
- I fall du är så sjungnödig, så gör det då tyst i mormors öra!


så jaja nu ska man väll ta och göra något annat jaja hejdå/kingen